2. mar, 2016

Dagsmeja

Dagsmeja är ett typiskt marsord. Dagsmeja eller dagblida är ett mycket gammalt ord som förekommit sedan 1500-talet. Efterleden –meja går tillbaka till det fornsvenska ordet mäghin som betyder "kraft, styrka" och är besläktat med ord som "makt" och "förmåga".

Trots att ordet är gammalt är det fortfarande ett populärt uttryck. I mars 2003 presenterade dåvarande Språknämnden (nuv. språkrådetdagsmeja som månaden ord.

Gumman Tö, bild av Elsa Beskow

Enligt SMHI används begreppet:

  • Dagsmeja under vinterns senare del och våren och enligt definitionen skall marken vara snötäckt. I motsats till uttrycken tö- eller blidväder skall temperaturen vara under noll grader och det skall vara mer eller mindre solsken.
  • Blidväder är en term som används oftast efter en period av kallt väder.
  • Töväder innebär att det är plusgrader i luften och det krävs inte att det ska vara solsken.


Töväder förknippats  ofta med Gumman Tö, en figur som presenterades i boken Olles skidfärd av Elsa Beskow och som utkom första gången 1907. Boken finns idag i nyutgåva.

Dagsmeja (ur ”den halvfärdiga himlen”) förekommer i en dikt av Tomas Tranströmmer från 1962.

Dagsmeja

Morgonluften avlämnade sina brev med frimärken som glödde
Snön lyste och alla bördor lättade - ett kilo vägde 700 gram inte mer.

Solen fanns högt över isen flygande på stället både varm och kall
Vinden gick fram sakta som om den sköt en barnvagn framför sig.

Familjerna gick ut, de såg öppen himmel för första gången på länge
Vi befann oss i första kapitlet av en mycket stark berättelse.

Solskenet fastnade på alla pälsmössor som frömjöl på humlorna
och solskenet fastnade på namnet V I N T E R och satt kvar där tills vintern var över.

Ett stilleben av timmerstockar på snön gjorde mig tankfull. Jag frågade dem:
"Följer ni med till min barndom?" De svarade "ja".

Inne bland snåren hördes ett mummel av ord på ett nytt språk:
vokalerna var blå himmel och konsonanterna var svarta kvistar och det
talade så sakta över snön.

Men reaplanen nigande i sitt dåns kjolar
fick tystnaden på jorden att växa i styrka.

 En något mindre seriöst inlägg om gumman tö, presenterades av Lennart Hyland och Sylvia Vrethammar i Hylands hörna. Värd att lyssna på.🙂

Senaste kommentaren

11.05 | 06:59

Rött är dött, inte sött

16.03 | 19:31

"Hoppa han från tallegren" beskriver ETT moment i flykten. Ekorren kan dessförinnan ha gjort flera hopp från träd till träd, sista hoppet när han "stötte sitt lilla ben" var till en tall.

23.11 | 04:59

Den dialektala varianten där du efterlyser dialekten skulle kunna vara värmländska. Jag är inte hundra på det, men jag vet att "hocken" är "vilken" på värmländska.

29.07 | 17:19

Tyvärr förekom det mobbing bland barnen på kollo.