23. jul, 2015

Vilken röta

På Emma-dagen (23/7) i slutet av fruntimmersveckan (se krax 18/7), inleds traditionellt rötmånaden. Ordet rötmånad kommer av fornsvenskans röta (få att ruttna). 

I Nordisk Familjebok, beskrivs röta inledningsvis enligt följande:

//Röta, vitt begrepp som står för vissa typer av nedbrytning av levande eller döda organiska vävnader, oftast orsakade av bakterier och svampar. Vävnadsnedbrytningen uppstår ofta som en effekt av utsöndrade enzymer, som dödar vävnaderna innan organismerna kan tillgodogöra sig dessa som energikälla//

Röta kan alltså innebära: Förruttnelse, förmultning, mögel, nedbrytning, upplösning, förfall, förstöring.  

De svamp-, mögel- eller sjukdomsangrepp hos trä och växter har många namn beroende på typ och slag. Som t.ex. rötskador som husröta (hussvamp), stubbröta, bladröta, ringröta, brunröta, potatisröta, rötsvamp etc.

Sjukdomar hos människor och djur har även benämningar som innehåller röta. Exempel på detta är rötfeber (blodförgiftning/sepsis), tandröta, benröta, klövröta, yngelröta mm.

En oduglig person kunde förr kallas rötstock eller rötägg och inom samhället finns rättsröta eller samhällsröta.

Röta i positiv bemärkelse som rötning förekommer, dels som biologisk återvinning eller rötning av bastfiber som lin, hampa, nässlor mm som led i textilberedning.

I slanguttrycket röta, har ordet utvecklats från den ursprungliga betydelsen otur till motsatsen tur. Gissningsvis genom en ironisk ordvändning via uttrycket tur i oturen.

Inom den gamla bondepraktikan är rötmånaden en månadslång period under juli-augusti och som inleds på Emma-dagen den 23/7.  I folktron tillskrivs rötmånaden en mängd egenskaper. Främst att maten riskerar att bli skämd (drabbas av röta) så att man kunde drabbas av matförgiftning, eller att hemska saker kunde hända. Rötmånadshistorier (vandringssägner) med konstigheter som missbildade djur och annat, var saker som kunde hända i rötmånaden. Motsvarande begrepp finns inom engelskan och kallas ”Silly season.” Hunddagarna är ett annat begrepp för företeelsen och omfattar perioden mellan 17 juli - 20 augusti. Dagarna har fått sitt namn av hundstjärnan Sirius placering i förhållande till solen under denna period. Namnet hunddagar anses ha sin uppkomst i den grekiska kulturen, där stjärnan Sirius i stjärnbilden Stora hunden kallades hundstjärnan. I det engelska språket finns uttrycket "dog days" som närmast kan översättas med högsommar.

bondepraktikan fanns flera råd om vad man inte skulle göra under hunddagarna och rötmånaden. Man skulle inte bereda mat och dryck (slakta, baka eller brygga). Andra förkastliga sysselsättningar (skrock) var åderlåtning och koppning, men även att klippa sig eller att bada.

Att förr vara försiktig med mat hade säkert sin riktighet under denna fuktiga och varma tid på året. Men idag då vi har både datummärkt mat samt kyl och frys är väl rötmånaden mindre farlig. Detta hindrar inte att vi bör vara försiktiga med hanteringen av fisk- och köttprodukter.

Naturligtvis finns det även röta och rötmånad i filmens och litteraturens värd. Rötmånad är även titeln på en svensk film från 1970 av Jan Halldoff. Röta är titeln på en kommande bok i fantasygenren, skriven av Siri Pettersen.

Själv undviker jag både åderlåtning och koppning och har både kyl och frys, så jag klarar mig säkert.  🙂

Senaste kommentaren

11.05 | 06:59

Rött är dött, inte sött

16.03 | 19:31

"Hoppa han från tallegren" beskriver ETT moment i flykten. Ekorren kan dessförinnan ha gjort flera hopp från träd till träd, sista hoppet när han "stötte sitt lilla ben" var till en tall.

23.11 | 04:59

Den dialektala varianten där du efterlyser dialekten skulle kunna vara värmländska. Jag är inte hundra på det, men jag vet att "hocken" är "vilken" på värmländska.

29.07 | 17:19

Tyvärr förekom det mobbing bland barnen på kollo.