Tidigare krax

11. aug, 2015

 

Att angöra en brygga är en sevärd svensk filmklassiker med 50 år på nacken (1965) av Hasse & Tage. Filmen bygger i stort på den så viktiga kombinationen kräftor och snaps. (se tid. krax 9/8, 10/8).

 

Filmens handling beskriver ett sällskap som ordnat en kräftskiva på Ensamholmen, långt ut i Stockholms skärgård.  Fyra mycket ovana seglare är på väg till holmen, där de tre övriga väntar med nykokta kräftor. Ombord på båten finns spriten. Medan skymningen faller gör besättningen mer och mer desperata försök att segla båten ända in till bryggan för att lägga till. De som befinner sig på land försöker undsätta sina vänner men hindras av den ilskna och asociale fiskargubben Garbo som också bor på holmen. Till slut är alla så desperata att man äter kräftorna i land, utan brännvin och på båten konsumeras spriten utan kräftor. Filmens musikaliska behållning är Monica Zetterlunds tolkning av att angöra en brygga som kan avlyssnas här.

Att angöra är en sjöterm med en något oklar betydelse och många tråkiga kritiker anser att man i filmen använder ordet på fel sätt.

Förmodligen har man i filmen medvetet använt den felaktiga termen (roligare så). I en senare intervju har författaren Hasse Alfredsson, självkritiskt berört ämnet och menat att det var felaktigt ur strikt sjöspråksvinkel. En båt angör en kust, däremot inte en brygga. Att anlöpa en bygga skulle ha varit mera korrekt.

 Vilka förvecklingar eller kritik skulle inte dyka upp med ordet anlöpa, vilket har flera  betydelser. Kanske bryggan då var anlupen av något. Filmens titel är perfekt.🙂

10. aug, 2015

 

Albert Engström på sin affisch här intill ville ha kvar snapsen till kräftorna. Den berömda klassiska affischen är ett självporträtt där han pekar på ett snapsglas och utropar: ”Kräftor kräva dessa drycker. Du måste avstå från kräftor om du icke röstar NEJ den 27 augusti”.  

Bakgrunden till propagandaaffischen och citatet, var den folkomröstning som hölls i Sverige 1922 om rusdrycksförbud. Den allt starkare nykterhetsrörelsen ville införa ett liknande system som införts i USA 1920 med ett totalförbud mot alkohol.

Därför drev man igenom att en rådgivande folkomröstning skulle hållas i frågan. Nejsidan vann med knapp marginal vilket många ansåg vara Engströms förtjänst. Systemet med motbok som redan införts av Ivan Bratt och som infördes i Stockholm 1914 och i hela landet 1917 blev dock kvar ända till 1955. Detta år slogs även de tidigare lokala monopolen på försäljning av alkohol ihop till Systembolaget.

Hur såg det då ut före motbokens tid? Sverige tillhör brännvinsbältet, och bruket att bränna brännvin började på 1400-talet. Till en början endast avsett till kruttillverkning och inte för förtäring. Det äldre brännvinet tillverkades genom destillering av vin.

  • Svenska soldater på 1500-talet påstås ha lärt sig göra sprit av säd under sina fälttåg i Ryssland. Till Danmark och Norge kom influenserna från Tyskland.

  • Gustav Vasa förbjöd 1550 brännvinstillverkning i Sverige på grund av missväxt av omsorgen om säden men framförde i sin argumentation även nykterheten.

  • År 1746 upptäckte man hur man gör sprit av mäsk baserad på potatis.

  • Efter flera misslyckade försök till reglering av alkoholkonsumtionen i Sverige beslutade kung Adolf Fredrik 1766 att avskaffa alla begränsningar. Detta ledde till att nästan alla hushåll producerade sin egen alkohol. Detta ledde i sin tur till att stora mängder potatis och säd som skulle kunnat användas till föda istället brändes till alkohol och i början av 1800-talet fanns uppskattningsvis 175 000 destillatörer.

  • Under 1830-talet skapades de första organisationerna och föreningarna för måttligt drickande

  • År 1860 blev det olagligt att sälja alkoholdrycker till personer under 18 år och tillverkningsförordningen förbjöd husbehovsbränningen. På 1800-talet drack en svensk i genomsnitt 46 liter sprit. Priserna var låga och var tionde hushåll hade en hembränningsapparat.

  • År 1914 var man då framme vid motboksförordningen som jag nämnt ovan.

Föregångaren för både kräftsupar och kräftskivor var det s.k. brännvinsbordet som uppstod under 1500-talet och hade sin storhetstid under 1700-talet. Sillbordet, med smör ost och sill (SOS) härstammar sannolikt härifrån. Under 1800-talet utvecklades brännvinsbordet till vårt svenska smörgåsbord.

Under 1800-talet var suparna större än vad som numera är vanligt. Det visar även storleken på antika snapsglas. Ett standardmått på 1800-talets sup var 1 jungfru (jomfru), ca 8,2 cl. Måttet försvann omkring 1850. Vid mitten av 1900-talet var en standardsnaps på restaurang 7,5 cl. Två sådana innebar 15 cl, och därmed var "ransonen" enligt dåtidens alkohollagstiftning uppnådd. När lagstiftningen senare ändrades (motboken förvann), blev standardmåttet 6 cl för en restaurangsnaps. En dansk snaps, "en lille en", är mindre: i extremfall så lite som 1 cl, vilket i praktiken knappast är mer än ett minimalt smakprov.

Ett jungfrumått utgjordes av en bleckburk i form av en stympad kon, som snapsen, bleckan, uppmättes i. Felaktigt har i senare tider stavningen ändrats till "att ta sig en bläcka", alternativt "ett bläck", men detta har ingenting med (skriv)bläck att göra. En sup så stor som en blecka har även kallats kronsup. Materialet i bleckplåt är järn vilket är upphov till nybildningen att ta sig ett järn, vilket i dagens språkbruk kan betyda intagande av en spritdryck av vad slag som helst.

Kärt barn har många namn och övriga synonymer till brännvinssupen eller snapsen är som exempel: hutt, nubbe, knäpp, pärla, geting, tuting, jäkel, magborstare, styrketår, klämtare, stänkare, jamare, gök, dragnagel eller pilleknarkare*).

*) En Pilleknarkare är en sup och är sammansatt av verbet knarka som är en variant av ordet pille som betyder liten och ordet knarra. Pille har dessutom släktskap med det danska lille som i en "lille en" (en liten en).Ursprungligenfanns pilleknarkaren med i den ordningsföljd som man gav olika supar. Dvs helan, halvan etc...

Traditionellt ges snapsar namn efter den ordningsföljd de serveras i. Den mest kända av dessa namn är helan och halvan vilket ursprungligen lär ha varit de två enda supar som togs vid brännvinsbordet under 1700-talet. Det första fyllt till brädden och det andra endast till hälften. De följande snapsnamnen "tersen", "kvarten" o.s.v. kom till först på 1800-talet och det finns idag en lista på drygt 17 namn. Till dessa snapsar förekommer naturligtvis traditionsenligt snapsvisor, men det är en annan historia.

Enligt SAOB förekommer ordet snaps förutom i svenskan även i det norska och danska språket och kommer från det tyska schnaps, och betyder egentligen slurk eller en munfull. Ordet har ingenting med det snarlika ordet snap eller snapp (snabb, rask) att göra.

Kryddat brännvin

Enligt systembolaget är snaps ett annat namn för kryddat brännvin. Traditionen att krydda brännvin har sitt ursprung i örtmedicinen. När vi i Sverige lärde oss att destillera upptäckte vi även att spriten hade vad man då ansåg medicinska effekter. Vi blandade spriten med så kallade läkeörter och fick vad man då ansåg vara en riktigt kraftfull medicin. Förr trodde man på snapsens helande verkan. Vid öronvärk hälldes snaps i örat. Vid magont i magen. Ofta tog man en snaps i förebyggande syfte. Under 1700 och 1800-talet dracks det stora mängder med brännvin. Vanligt var också en sup för att vakna, en vid fikat, till lunch, rast, middag och sist en snaps för att somna. Snart började man även dricka det kryddade brännvinet av ickemedicinska skäl.

Det kryddade brännvinet

Det finns många traditionella sorter av snaps och smaksättningar. Både hos systemet och som recept för egen kryddning. Några av dessa finns hos: Receptfavoriter, svenska snapsar, Mitt kök, Spritmuseum eller hos Ernst.

Vilka kryddor är då vanliga? Här finns några att välja på.

Själv dricker jag inte snaps, det smakar inte gott helt enkelt. Det finns andra drycker.🙂

 

9. aug, 2015

Kräftpremiären för 2015 är satt till 8 augusti och den har en historisk bakgrund. Traditionellt äter vi insjökräftor på kräftpremiären, men det finns de som föredrar att äta havskräftor också. Havskräftor kan man äta året om, men detta gäller inte färska insjökräftor från Sverige. Men många frysta alternativ i matbutikerna är inte från Sverige, utan från Kina, Spanien och Turkiet.

Hur länge har vi ätit kräftor?

Kräftor har vi ätit i Sverige sedan medeltiden. Till en början var dock kräftorna huvudsakligen överklassmat. Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är dock i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562, där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Kung Erik odlade även kräftor i vallgravarna kring Kalmar slott.

Dock fanns en stor skepsis mot kräftor som sågs som ”insekter” hos vanligt folk ända in på 1700-talet. Kräftor ansågs vara ”osund föda” och Carl von Linné avrådde folk från att äta dessa. Hos överklassen förekom kräftor i matlagningen och då oftast som ingrediens i olika rätter – t.ex. kräftkorv, kräftbullar och kräftkaka. Och om de åts hela så kokades de i vin, vatten, salt och vinäger och åts varma.  Kräftor, liksom svamp, räknades som herrskapsmat och inte för vanligt folk. Motviljan späddes på av Bibelns gammaltestamentliga förbud att äta ”djur som många fötter hava”. Men värre var att kräftorna sågs som asätare som livnärde sig på drunknades lik.

Först under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet spred sig traditionen  att äta kräftor ner i de breda folklagren. Kräftfisket ökade markant under senare hälften av 1800-talet till följd av den ökade efterfrågan. Detta ledde i sin tur till stor oro från myndigheternas sida att kräftorna skulle försvinna p.g.a. det ökade fisket och strikta regler för kräftfiske infördes.  1878 började Fiskestadgan för Hjälmaren att gälla. Fram till 1994 så var det förbud mot att fiska kräftor i svenska sjöar under vissa tider på året. Det var ett tag så utbrett att man inte fick fiska kräftor mellan den 1 november och den 7 augusti. Detta gör att datumet för kräftpremiären blev den 8 augusti.

Kräftpest

1907 spreds sjukdomen kräftpest i Sverige, där den nordamrikanska signalkräftan satts ut, vilket ledde till att flera av populationerna av flodkräftor senare dog ut.

Från och med 10 februari 2014 måste man vara yrkesfiskare med särskilt tillstånd, eller vara fiskerättsinnehavard med eget vatten, dock finns ett undantag. I Vättern får dock allmänheten fiska kräftor utan särskilt tillstånd under ett antal helger, från och med den andra fredagen i augusti till oh med den andra söndagen i september.

Kräftskiva

Ordet kräftskiva förekom första gången i Sverige i Dagens Nyheter 1931. Ordet "skiva" tros ha sammanhang med "bordsskiva", alltså att man själv hämtar mat och dryck direkt från bordet (bufféservering), och inte får den serverat. Ursprunget till kräftskivan kommer från slutet av 1800-talet och då som kräftsupen. Man tog farväl av sommaren runt om i Sverige genom att äta kräftor och inta kräftsup.

Till kräftskivan bör vi förstås ha de bästa kräftorna. Hur den perfekta kräftan skall smaka är självklart individuellt, men frågar man experter och kräftälskare finns det åtminstone några gemensamma drag. Kräftan skall ha en tydlig smak av kräfta och dill samt en bra balans mellan sötma och sälta. Skalet får gärna vara krispigt och klorna stora och fullmatade. Här finns en test av årets kräftor. Dessutom måste ju en del tillbehör också ingå, som fåniga kräfthattar, haklappar med kräftmotiv. En vanlig ingrediens är öl och snaps med tillhörande snapsvisor. Allt under kulörta lyktor med den obligatoriska mångubben.

Och vad vore kräftpremiären utan ICA-reklam. Reklamfilmen från 2013 ledde till ett internationellt protestuppror för att få filmen borttagen  då man gjorde sig lustig över att man i Kina ansåg att hundar var en delikatess. Årets film 2015 visar hur ICA-Stig tackar för de turkiska kräftorna, och ett par visar avsky över att vi äter kräftor i Sverige.

Många barn förknippar säkert kräftor med Emil i Lönneberga, där Alfred och Emil fångar kräftor i Katthultssjön för att göra pappa Anton glad, men det går som vanligt inte riktigt som Emil hade tänkt sig, pappan blir naturligtvis biten i tån, vad annars.🙂

 

8. aug, 2015

Idag den 8 augusti är det loppmarknadens dag. Intresset för loppis har ökat inte bara i Sverige, utan världen över. De flesta stora städer har Loppmarknader, vissa öppna alla dagar, andra en viss dag i veckan. Den mest kända Loppmarknaden som även är världens största i sitt slag är Paris största loppmarknad  Marché aux Puces i Clignancourt med c:a 3 500 försäljare. Andra kända stora marknader finns i London. Londons mest besökta marknad är Camden Market och Portobello Market har funnits i närmare i en eller annan form i nästan 300 år.  Även Köpenhamn har ett flertal klassiska loppmarknader.  I Stockholm har sedan några år denna form av loppmarknad funnits vid Hornstull, och är öppen på söndagar från maj till september. En annan större loppmarknad finns sedan länge i Vårberg

Vad innebär då loppmarknad? Själva namnet lär komma av att de kläder som bytte ägare vid de första loppmarknaderna påstods innehålla loppor.  Det finns olika typer av loppmarknader.

  • Den första och största varianten är den som beskrivits ovan. På dessa marknader finns bord att hyra eller ha med sig, där företag eller privatpersoner sköter sin försäljning.

  • En annan form är försäljning från butikslokal av något slag. Antingen i form av ”prylbod” eller som secondhandbutik. Många av dessa drivs av någon välgörenhetsorganisation.  En finare form är vintagebutiken.

  • Ytterligare former är de av mera tillfällig art och som brukar benämnas garageloppis, flyttloppis, gårdsloppis, bondloppis, kvartersloppis, bloppis, drive in-loppis, bakluckeloppis eller liknande.

Den senare varianten backluckeloppis eller drive in- loppis, enligt engelsk modell, har blivit en alltmer vanlig sommarföreteelse. Återkommande backluckeloppis  anordnas i Stockholm dels i Täby och dels i Hågelbyparken

På flertalet loppisar gäller betalning med kontanter, vilket kan vara ett problem för både säljare och köpare i dagens kontantlösa samhälle. Som säljare innebär det att ha växelpengar så att det räcker.

Vintage och second hand har beskrivits både i diktad och musikalisk form.  Bo Zetterlind har skrivit dikten Loppmarknad, texten finns bl.a. här.

Som musik finns ju ”poppis på loppis” med Vera Nord, eller  raplåten ”2 km loppis”. En klassiker är väl  ”Second hand Rose” med Barbra Streisand (Funny girl 1968) eller med Fanny Brice (1921).

Naturligtvis finns det även TV-program i ämnet.  Dels det engelska programmet Inred med loppis med Kirstie Allsopp som inreder med  loppis- och gratisfynd och dels Picker Sisters som handlar om två kvinnor som åker runt i USA för att hitta prylar att sälja vidare.  En annan variant på temat är den brittiska TV-serien Antiques roadtrip (2013)  där två antikexperter åker runt och köper antikviteter som sedan säljs på auktion den som lyckas bäst vinner.

Jodå, jag har både sålt och köpt grejer på loppis. Själv kan jag väl närmast beskrivas som en loppispryl, nämligen bättre begagnad.🙂

 

29. jul, 2015

 

Olle är ett nordiskt mansnamn och känt som dopnamn sedan 1856. Namnet slog igenom under 1800-talet och var mycket populärt på 1920-talet. Andra namnformer är Ole och Ola. Olle är förmodligen ett smeknamn för Olaus eller Olavus, som i sin tur är en latinisering av Olof.

Namnet Olof förekommer i ett flertal former. Olof, Olov i Sverige och Olaf eller Olav i Norge och Olafur på Island. Samtliga namnvarianter kommer ur det fornnordiska Oleifr som betyder ättling eller fädrens arv. I Norge är Olav ett traditionellt kunganamn. Andra gamla historiska kändisar med namnet (eller namnvarianter) var:

Olof Trätälja, Olof Skötkonung, Olaf den helige, Olaus Petri.

Modernare kändisar är förstås: Olle i Olles skidfärd och Mors lilla Olle samt Olle Bull (se bilden)

 

 

Latinisering av namnet.

Latiniseringen av många mansnamn och spridningen av dessa (ex. Olaus/Olle) anses kunna spåras till djäknarna som vid vandringar på landsbygden spred latinska ord och kyrkonamn. Några exempel är Olaus, Mattias och Magnus. Som blivit till Olle, Mats och Måns.  Dessa namn har i förlängningen även blivit upphov till uttryck som: ”Mota Olle i grind”, ”ta sin Mats ur skolan”, och ”mat för Måns”.  Olle är ett gammalt namn på en tjur, Mats var en benämning på en odugling och Måns för någon som var otymplig, dum eller korkad.

 Mota Olle i grind

Att mota Olle i grind är ett talesätt som uttrycker viljan att ta uti med ett potentiellt problem i god tid eller att stoppa någon innan det gått för långt. uttrycket är känt sedan 1848 och Olle var förr ett vanligt tjurnamn. Innebörden var alltså att man skulle hindra den farliga tjuren innan det gått för lång. Det var alltså bättre att mota Olle i grind och ta sin Mats ur skolan. Jämförbart med att ”det är bättre att stämma i bäcken än i ån”.  

Övrigt: Mota Olle i grind, heter även en roman av Olle Hedberg (1938).

Olle Bull

Mota tjuren Olle i grind, får mig att tänka på seriefiguren Olle Bull (bull=tjur)Olle Bull ska dock inte förväxlas med den kände violinisten Ole Bull.

Olle Bull var en amerikansk humoristisk äventyrsserie i riddarmiljö, skapad 1935 av Ralph Briggs Fuller. Originaltiteln var "Oaky Doaks".Serien debuterade i dagspressen den 17 juni 1935 men lades ned 1961. Serien publicerades på svenska i Året Runt och Dagens Nyheter samt i tidiga nummer av 91:an. (Samt i 91:ans jubileumsnummer nr 14/1982.) En annan något senare seriefigur i riddarmiljö är Prins Valiant (1937)

Är Oaky Doak, Okej?

Frågan är varför serien kallades Oaky Doaks? En förklaring är att det kommer från : "Okeydoke" som är en kortare variant av "okeydokey".  Uttrycket Okeydokey lär ha koppling till  förkortningen OK (okey) på svenska okej. Förkortningen har flera olika förklaringar. En är användandet i den amerikanske presidenten Van Burens återvalskampanj 1840 där hans smeknamn var Old Kinderhook. OK användes som slogan i hans kampanj.  

Olle och Olles brorsa.

Olle kallas numera en tjock ylletröja.  Som ursprungligen användes av Försvarsmakten. Namnet kommer från kapten Gustaf Adolf Ohlson (1845–1931) vid Jönköpings regemente, som lät tillverka en typ av grå ylletröja som skulle användas i armén. Senare tillkom en stickad yllemössa som skämtsamt kallades för Olles brorsa. Mössan tillverkades i färgerna grå, grön och blå. Mössmodellen gick också under namnen gökbomössan efter filmen med samma namn och myrstacken för att den kliade så fasligt. Denna mössa är idag ganska vanlig under namnet beaniemössa.

Här är några små filmsnuttar om historien bakom tröjan respektive mössan.

Mycket att tänka på beträffande Olle som inte har någon egen namnsdag. Han får förstås fira både Olof (29/7) och Olaus (19/4). Frågan är om det är okej eller bullshit.