9. aug, 2015

Kräftpremiär

Kräftpremiären för 2015 är satt till 8 augusti och den har en historisk bakgrund. Traditionellt äter vi insjökräftor på kräftpremiären, men det finns de som föredrar att äta havskräftor också. Havskräftor kan man äta året om, men detta gäller inte färska insjökräftor från Sverige. Men många frysta alternativ i matbutikerna är inte från Sverige, utan från Kina, Spanien och Turkiet.

Hur länge har vi ätit kräftor?

Kräftor har vi ätit i Sverige sedan medeltiden. Till en början var dock kräftorna huvudsakligen överklassmat. Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är dock i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562, där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Kung Erik odlade även kräftor i vallgravarna kring Kalmar slott.

Dock fanns en stor skepsis mot kräftor som sågs som ”insekter” hos vanligt folk ända in på 1700-talet. Kräftor ansågs vara ”osund föda” och Carl von Linné avrådde folk från att äta dessa. Hos överklassen förekom kräftor i matlagningen och då oftast som ingrediens i olika rätter – t.ex. kräftkorv, kräftbullar och kräftkaka. Och om de åts hela så kokades de i vin, vatten, salt och vinäger och åts varma.  Kräftor, liksom svamp, räknades som herrskapsmat och inte för vanligt folk. Motviljan späddes på av Bibelns gammaltestamentliga förbud att äta ”djur som många fötter hava”. Men värre var att kräftorna sågs som asätare som livnärde sig på drunknades lik.

Först under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet spred sig traditionen  att äta kräftor ner i de breda folklagren. Kräftfisket ökade markant under senare hälften av 1800-talet till följd av den ökade efterfrågan. Detta ledde i sin tur till stor oro från myndigheternas sida att kräftorna skulle försvinna p.g.a. det ökade fisket och strikta regler för kräftfiske infördes.  1878 började Fiskestadgan för Hjälmaren att gälla. Fram till 1994 så var det förbud mot att fiska kräftor i svenska sjöar under vissa tider på året. Det var ett tag så utbrett att man inte fick fiska kräftor mellan den 1 november och den 7 augusti. Detta gör att datumet för kräftpremiären blev den 8 augusti.

Kräftpest

1907 spreds sjukdomen kräftpest i Sverige, där den nordamrikanska signalkräftan satts ut, vilket ledde till att flera av populationerna av flodkräftor senare dog ut.

Från och med 10 februari 2014 måste man vara yrkesfiskare med särskilt tillstånd, eller vara fiskerättsinnehavard med eget vatten, dock finns ett undantag. I Vättern får dock allmänheten fiska kräftor utan särskilt tillstånd under ett antal helger, från och med den andra fredagen i augusti till oh med den andra söndagen i september.

Kräftskiva

Ordet kräftskiva förekom första gången i Sverige i Dagens Nyheter 1931. Ordet "skiva" tros ha sammanhang med "bordsskiva", alltså att man själv hämtar mat och dryck direkt från bordet (bufféservering), och inte får den serverat. Ursprunget till kräftskivan kommer från slutet av 1800-talet och då som kräftsupen. Man tog farväl av sommaren runt om i Sverige genom att äta kräftor och inta kräftsup.

Till kräftskivan bör vi förstås ha de bästa kräftorna. Hur den perfekta kräftan skall smaka är självklart individuellt, men frågar man experter och kräftälskare finns det åtminstone några gemensamma drag. Kräftan skall ha en tydlig smak av kräfta och dill samt en bra balans mellan sötma och sälta. Skalet får gärna vara krispigt och klorna stora och fullmatade. Här finns en test av årets kräftor. Dessutom måste ju en del tillbehör också ingå, som fåniga kräfthattar, haklappar med kräftmotiv. En vanlig ingrediens är öl och snaps med tillhörande snapsvisor. Allt under kulörta lyktor med den obligatoriska mångubben.

Och vad vore kräftpremiären utan ICA-reklam. Reklamfilmen från 2013 ledde till ett internationellt protestuppror för att få filmen borttagen  då man gjorde sig lustig över att man i Kina ansåg att hundar var en delikatess. Årets film 2015 visar hur ICA-Stig tackar för de turkiska kräftorna, och ett par visar avsky över att vi äter kräftor i Sverige.

Många barn förknippar säkert kräftor med Emil i Lönneberga, där Alfred och Emil fångar kräftor i Katthultssjön för att göra pappa Anton glad, men det går som vanligt inte riktigt som Emil hade tänkt sig, pappan blir naturligtvis biten i tån, vad annars.Cool