18. jul, 2015

Fruntimmersveckan

Nu inleds sommarens kafferep med namnsdags- och tårtkalas. Fruntimmersveckan är här, och tidningarna fylls med diverse bak- och tårtrecept.

Den s.k. fruntimmersveckan består av hela sex kvinnonamn i följd mellan den 19 – 24 juli, då endast kvinnor har namnsdag. För att det ska bli en hel vecka med sju dagar, har man lagt till ett mansnamn. Här råder delade meningar om veckan börjar (Fredrik 18/7) eller slutar (Jakob 25/7) med ett mansnamn. Då veckan traditionellt brukar förknippas med tårtkalas, väljer man förstås det namn som man kan fira med en tårta.

Fruntimmersveckan som förekommer både i Finland och i Sverige hade sin början under medeltiden då man firade fyra kvinnliga helgon. Senare har tre ytterligare namn lagts till namnlängden. Raden av kvinnonamn blev fullbordad då Emma fick namnsdag den 23 juli 1827. Enligt bondepraktikan inleds även rötmånaden på Emmadagen.

 Datum

 Namn idag

 Medeltiden

1698

 1755

 1827

 19 juli

 Sara

 

 Sara

 Sara

 Sara

 20 juli

  Margareta

 Margareta

 Margareta

 Margareta

 Margareta

 21 juli

 Johanna

 

 

 Johanna

 Johanna

 22 juli

 Magdalena

 Magdalena

 Magdalena

 Magdalena

 Magdalena

 23 juli

 Emma

 

 

 

 Emma

 24 juli

 Kristina

 Kristina

 Kristina

 Kristina

 Kristina

Fruntimmersveckans obrutna rad av kvinnonamn fanns i almanackan i c:a 40 år innan veckan fick sitt namn på 1870-talet enligt Svenska akademiens ordbok. I 1901 års almanacka ökade antalet kvinnonamn från 79 till 134. Mansnamnen utgjorde då fortfarande 60 % av namnen. 100 år senare i 2001 års namnsdagslängd (vår nuvarande)   ser det faktiskt lite bättre ut. Här ska  kanske tilläggas att det faktiskt finns en gubbvecka”, eller snarare 10 dagar med enbart manliga namnsdagsbarn. Denna period (14 - 23 december) infaller mellan Lucia (13/12) och  julafton (Eva 24/12).

Fruntimmersveckan kallas även flickeveckan, flickebarnsveckan, kärringveckan eller pisseveckan. Det sistnämnda för att det enligt bondepraktikan infaller under sommarens regnigaste period som enligt praktikan berodde på att kvinnor så lätt föll i gråt. (ordet fruntimmersvecka finns dock inte i bondepraktikan).

Ordet fruntimmer kan i många sammanhang uppfattas som ålderdomligt och nedsättande och används oftast i humoristiska sammanhang. Fruntimmer var under 1800-talet en benämning på en kvinna i allmänhet. Ordet har succesivt degraderats och fått en sämre klang, vilket förmodligen redan var ett faktum på 1870-talet då (den skämtsamma) benämningen fruntimmersvecka uppstod.

Äldsta belägget för ordet i svensk skrift är från 1560 och då med formen frentimret. Ordet kommer från det lågtyska ”vrouwentimmer” och motsvaras av den modernare tyskans ”frauenzimmer”.  Timmer är ett samgermanskt ord som i äldre tider även betydde ”rum”. Ordet fruntimmer ska alltså jämföras med frustugan eller kvinnogemaket. På 1700-talet användes ordet ”hovfruntimbret” som en kollektiv beteckning på hela gruppen hovdamer som tjänstgjorde vid hovstaten. I slutet av 1700-talet kom ordet även att användas om en enskild kvinna, och då först om förnäma damer. Ordet fruntimmer genomgick så småningom en ”degradering” och kom sedan att användas nedsättande om kvinnor i allmänhet.

Fruntimmer eller skata, det kvittar. Någon namnsdag kan jag inte fira för egen del. Möjligen någon annans..Cool