2. jun, 2015

Kris i Bregottfabriken

 Igår var det mjölkens dag och i år firar Arla sitt 100-årsjubileum.

Den 1 juni 2001 startade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO (Food and Agriculture Organization), firandet av mjölkens dag (World Milk Day). Mjölkens dag infaller 1 juni varje år. Då många länder redan firade mjölken under denna dag, beslutades att göra den till officiella mjölkens dag. Orsaken är enligt FAO att mjölk är ett av de viktigaste livsmedlen för folkhälsa och välstånd.

Sverige är ett av de länder som dricker mest mjölk i världen. Endast Finland ligger före oss på den listan. I år kan vi fira lite extra med att nästan nio av tio personer (88%) anser att det är viktigt att mjölken kommer ifrån Sveriges bönder. Majoriteten tycker även att svenskproducerad mjölk är ett tryggare och säkrare alternativ än importerad mjölk och 73% anser också att svenskproducerad mjölk har högre kvalitet importerad. Den allmänna inställningen är att mjölken fortfarande är svensk. Idag dominerar Arla den svenska mjölkproduktionen med 75%. Den kollektiva bilden av Arla är just att det handlar om svenskproducerad mjölk. Men så är inte längre fallet.

Frigående kor i vackra svenska landskap. Det är bilden av Arla som förmedlas i de kända reklamfilmerna förbregott. Arla som för övrigt firar sitt 100-års jubileum i år, marknadsför sina bregottfilmer (f.ö. inspelade i Varberg) och andra reklamfilmer via sin hemsida och har även haft diverse jippon och tävlingar i anslutning till mjölkens dag.  

 Men Arla är inte längre svenskt, utan en global mejerijätte med fler än 19 000 anstållda i 23 länder. När Arla, eller Mjölkcentralen som det hette då, bildades i Stockholm 1915 skapades ett nytt system där bönderna inte längre behövde konkurrera med varandra för att sälja mjölken till marknaden. Men mycket har hänt sedan dess. Arla har gått från att vara ett svenskt kooperativ till att bli en global mejerijätte. Inget av detta framgår på Arlas hemsida.

År 2000 gick Arla ihop med danska MD Foods och sedan dess har företaget haft en offensiv strategi att växa. Arla består i dag av drygt 13 400 mjölkbönder i sju länder. Totalt har Arla produktion i 13 länder, försäljningskontor i ytterligare 23 länder och fler än 19 000 anställda. Från att ha kontrollerat hela Arla är svenska Arlabönder i dag i minoritet, bara var fjärde av Europas Arlabönder är svensk. Arla har gång på gång sänkt priset på mjölk till bönderna, samtidigt som omkostnaderna för driften ökar.Många bönder har gått i konkurs eller är nära konkurs. Marginalerna för de svenska mjölkbönderna är EU:s minsta och produktionskostnaderna de allara högsta inom EU.

Den 1 april upphörde dessutom EU:s kvotsystem för mjölkproduktion att gälla. Detta ökar ytterligare det redan hårda trycket på Sveriges mjölkbönder. Lantbruksminister Sven-Erik Bucht (S) har haft ett krismöte med mjölknäringen samt lagt ram en handlingsplan med över 80 punkter.Just före ministerns möte meddelade Arla att mjölkpriset till bönderna återigen sänkts, denna gång med 8,9 öre till 273 öre per kilo.

Den 20 maj sändes Svt:s Uppdrag granskning programmet ”kris i bregottfabriken” som just handlar om detta problem. En film kan ses här (avsnittet tar 58 minuter).

Om alla bojkottar Arla! blir det bättre då ???