Om stilövningar mm

Vad är en stilövning?

En stilövning eller en skrivövning kan vara att man övar sig att skriva i en viss litterär genre eller texttyp. Här finns allt från dikt och prosa och de flesta versmått och versformer förekommer. Det finns gott om skrivarkurser idag för de som känner behov av detta. Även i skolans språkundervisning är detta vanligt.

En speciell form är stilövningar där man skriver en ny version av en viss given text. Som utgångspunkt används ofta en saga, fabel, barnvisa eller liknande. Kända svenska exempel är sagorna Rödluvan, prinsessan på ärten och tre små grisar. Vanliga barnsånger är Mors lilla Olle , Bä bä vita lamm och Ekorrn satt i granen. Många av texterna och berättelserna har även lagts på analyssoffan och blivit föremål för någon uppsats eller avhandling, men det är en annan historia.

En annorlunda speciell form, men mycket vanlig är varianter på olika sånger. Barnsånger och snapsvisor är t.ex. överrepresenterade när det gäller både Mors lilla Olle och Ekorrn. 

Olika metoder för stilövningar

En speciell metod till stilövningar på någon vers eller sång, är att använda sig av någon dialekt eller konstgjort språk som underlag. Olika former av konstgjorda språk är kodspråk, skämtspråk, eller fantasispråk. Några hemliga språk som gett upphov till sådana är: Knoparmoj, månsing eller skinnarmål/backslang. Dessa har i sin tur blivit till allspråket, U-språket, P-språket, J- eller Juspråket  samt G-språket.

Andra populära stilvarianter som grundar sig på fantasispråk är: Rövarspråket, Fikonspråket, Pig latin, I-språket, tvärtomspråket  och faral. Ett enklare mellanting mellan tvärtomspråket  och faral är motsatsspråket (jfr med antonym).  Här används  ett helt motsatsord som utbyte.  Mor=far, gick=kom, liten=stor, borta=hemma, blå=röd etc.

Omkastning av bokstäverna i en text eller helt enkelt som baklängestext är palindrom samt anagram.

Lipogram 

En språklig utmaning är att använda stilformen lipogram. Ett lipogram är en text där man medvetet uteslutit en eller flera av alfabetets bokstäver. Det vanliga är att man utesluter vokaler som A, O eller E.  I det svenska språket såväl som holländska, franska och engelska, är bokstaven E  den vanligaste och därför även den svåraste formen att ge sig på. Konsonanter är mindre vanliga, undantaget är R-lipogram som förekommer i Tyskland och Italien.

Ett exempel på en svensk text där bokstaven E inte förekommer är Pär Lagerkvists dikt ”det är vackrast när det skymmer” som blivit till ”vackrast är dock skymningstimmar”.

En annan författare är Ernest Vincent Wright som inte heller använde bokstaven E i sin bok “Gadsby”, en historia på 267 sidor med över 50.000 ord.

En annan känd stilövning är på “Mary had a little lamb”, där författaren A. Ross Eckler Jr.  i olika versioner  uteslutit bokstäverna S, A, H, T samt förstås E. (se under länken lipogram, ovan)

Det mest kända verket i denna genre, åtminstone beträffande volym, är romanen "La Disparation" (försvinna) av den franske författaren Georges Perec som 1968, skrev 80.000 ord utan bokstaven E. Perec var medlem i gruppen Oulipo, där även författaren  Raymond Queneau ingick.

Raymond Queneaus Stilövningar.

En författare som verkligen anammat detta ämne är den franska författaren Raymond Queneau som 1947 skrev den skönlitterära boken Stilövningar (Exercices de style). Denna klassiker berättar en och samma historia på 99 olika sätt.

Scenen som valts för övningarna är enkel: betraktaren åker buss, och noterar en man med lustigt utseende han har ovanligt lång hals och hans hatt hålls fast på huvudet med en rem. Mannen stör sig på en medpassagerare och anklagar honom för trängsel. När en plats blir ledig sätter han sig. Två timmar senare ser betraktaren mannen igen, han samtalar med en vän och får rådet att sy i en extra knapp i sin rock. 

Boken är översatt till svenska av Lars Hagström första gången 1987 och i nyutgåva 2005. Boken är för nuvarande tillfälligt slutsåld hos de flesta bokhandlare. Boken rekommenderas varmt och har fått ett flertal goda recensioner.

Ekorrvarianterna

Målning av Albrecht Dürer 1492.

 Lektorn och poeten Anders Bek har inspirerats av boken och gjort en berömvärd variant av denna, och valde barnvisan Ekorrn satt i granen med sjuttio varianter. Humorsajten Yttermera publicerade inte bara dessa verser utan uppmanade även andra att fylla på med ytterligare alster. Totalt lär det finnas 219 versioner. Yttermera delade upp inläggen i tre listor: 1-70, 71-140 samt 141 o.f.

Yttermera lades tyvärr ned 2012 men ekorrsamlingen fanns ännu (2017) som fulkopierade hos inarchive.com (version 2010) men har nu lagts ner. De ursprungliga 70 varianterna finns att läsa hos Skrattnet och inlägg t.o.m. 91 finns hos Angelfire.com.

Resterande inlägg finns att läsa här.

Inläggen på ekorrsajten startade 2001 (åtminstone lämnade jag mitt bidrag då). Skyddstiden för konstnärliga verk var då 50 år, vilket innebar att Tegnérs verk var skyddade till 1993. År 2011 kom information om förlängning av rättigheterna inom EU till 70 år, vilket innebär 2013 i detta fall. Bestämmelsen trädde dock  i kraft  först 2014 (puh).

De ursprungliga EU-planerna var en skyddstid på 95 år, enligt amerikansk modell. Man kunde i värsta fall, kunnat bli en retroaktiv lagbrytare som förvanskat texter. Idag  har vi 2018  så det är väl förhoppningsvis fritt fram. (eller?) Sidan upphörde 2012, har detta ett samband, eller är det en ren tillfällighet? Undra kan man väl få göra!

En föregångare till stilövningarna.

Omslaget till boken.

Före sin tid i detta avseende är Åke Runnquist som har ”tolkat” en av nonsenverserna  *) i sin översättning av  Alice i underlandet (1966)  enligt  följande:

Ekorrn satt i granen,
skulle skala kottar,
se där kommer barnen,
då tar jag och måttar
slängde så en tallegren
slängde både stock och sten
Träffa barnen mitt i svansen.

Denna utgåva  av boken finns idag i nytryck (2016). En recension finns bl.a. här.

*) Ursprungligen handlade versen om en krokodil och började  med: How doth the little crocodile  som i sin tur är en parodi på versenHow doth the little busy bee