Färgtermer

Denna sida kommer att innehålla begrepp inom färgläran till skillnad från färgord.  Listan är bara påbörjad. Vissa ord saknar förklaring vilket innebär att jag lämnat plats för komplettering.

Att förklaringarna är kortfattade beror på utrymmesbrist på sidan. Eventuella länkar som förekommer (huvudsakligen wikipedia) kan ge en mera utförlig förklaring.

 

A B C

Absorbera/reflektera: En färgad yta reflekterar (återkastar) vissa ljussorter och absorberar (tar upp) vissa. Reflekteras ljusstrålar av alla ljussorter är det en vit eller grå yta som betraktas.

Accent: Accent innebär att ett färgelement betonas. Ett i färg avvikande färgelement i en färggestalt, ofta för att understryka en gemensam karaktär hos resten av kompositionen.

Ackord: Ackord är detsamma som färgkaraktär och bestäms av de skillnader och likheter färgerna har.  Det är samklangen mellan olika färgelement.

Adaption: Adaption (ljusadaption)  är ögats förmåga att anpassa sig efter ljusets styrka. Mörkeradaption resp. färgadaption.

Adaptiv färgteckning: Ett samlingsbegrepp för att beskriva de anpassningar hos djur (skyddsfärg/varningsfärg) som kamouflage, aposematism och mimikry.

Additiv blandning: Additiv blandning är färger som blandas på näthinnan så att de inte går att särskilja. De tre ljussorternas ljusstrålar (rött, blått, grönt) adderas och det blir vitt. T.ex. addering av ljusstrålning via projektorer eller en färgsnurra.

 Additiv färgblandning: Se additiv blandning

 Additiva primärfärger: Röd, grön och blå

Additivt system: Ljus i de tre primärfärgerna rött, grönt, blått blandas (adderas) i lika delar och bildar, om färgens mättnad är maximal, vitt. Nyanser av färg skapas genom att blanda olika mycket av de tre primärfärgerna.

 Akromatisk: Neutral färg som svart, vit eller grå.(bokstavligt= utan färg)

Akromatisk Lins: Akromatisk lins

 Akvarell: Akvarell är en målningsteknik med vattenbaserad färg där färgen läggs på i transparenta skikt på ett lätt sugande papper. Se även guache.

Akvatint: Akvatint, är en variant av etsning och ett komplement till de koppargrafiska metoderna. Ordet är bildat av latinets "aqua" (vatten) och "tineta" (färgat) och avser att efterlikna måleriets laveringsteknik.

Albedo:Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett mått på reflexionsförmåga

Albers, Josef:

Al fresco: Fresk eller freskomålning kommer av italienskans fresco, vilket betyder "färsk". Fresken är ett slags väggmålning, där pulvriserat färgpigment blandat med vatten målas direkt på fuktig, nylagd kalkputs. Jfr Al secco.

Al secco: Väggmålning (kalkmålning)  på torr kalkputs. Jfr al fresco.

Alla prima: Attmåla vått i vått eller halvtorrt, är en målningsmetod där färgen läggs på i en omgång och ingen senare ändring görs.

Alkydfärg: Alkydfärg

Analoga färger: Analoga färger är de tre kulörer som ligger  jämte varandra i färgcirkeln.

Analog färgskala:

Anomali: Anomali är detsamma som defekt färgseende (färgblindhet).

Anomaloskop: Ett instrument som används för att upptäcka defekter i färgseendet.

ANSI: American National Standards Institute, är en amerikansk standardiseringsorganisation som bildades 1918, under namnet ASA. (American Standard Association). 1969 byttes namnet till  ANSI.

Ansiktsfärg:

  • Den färg som ansiktet har, dvs. hudfärg (jfr nedan)
  • Beskrivning av ansiktets färg vid t.ex. sjukdom eller sinnesstämning.
  •  Smink eller färg för ansiktsmålning.   

Aposematism: Varningsfärger hos djur för att varna för t.ex. giftighet eller osmaklighet. Exempel på detta är t.ex. getingens gulsvarta ränder, eller nyckelpigans svarta prickar på röd botten. Korallormens brokiga ränder är ytterligare ett exempel.  Jfr minicry.

ASA: (American Standard Association). se vidare ANSI.

ASTM : American Society for Testing and Materials, är en ideell standardiseringsorganisation, bildad 1898. Beteckningen ASTM, förekommer bl.a. som märkning på färgtuber som är en internationell standard för testning och materialkvaliteter.

Asymmetri: Är en färg eller form olika till storlek eller utseende kallas det asymmetri. Jfr symmetri.

Autonoma färgord: Se vidare färgord.

Azofärgämne: Azofärgämnen är en grupp färgämnen som alla innehåller en kemisk grupp, som kallas för azo. De är syntetiska, vilket innebär att de framställs kemiskt. Azofärgämnen används främst till infärgning av textila material, men förekommer även som pH-indikatorer, pigment i målarfärg och kosmetika samt  livsmedelstillsatser. Nio azofärger är godkända för användning i livsmedel.

B: B är en beteckning för elementarfärgen blå (blue)

Balanserad färg: Färger som balanseras av sina komplementfärger och varieras i sina valörer och intensiteter.

Bas: Ett medium som binder pigmentet i en färg.

Beckers normalfärger: Är ett urval av konstnärsfärger för måleri som säljs färdigrivna på tub.

 Berbourmåleri: Se vidare Plein air.

Besläktade färger: Färger som ligger intill varandra i färgtoncirkeln.

Bestruket papper: Papper med jämn yta som ger bättre återgivning vid tryck.

Betoning: Betoning innebär att en färggestalt framförs framför andra.

Betraktningsljus: Det ljus som t.ex. ett provtryck betraktas i. Bör vara så nära dagsljuset som möjligt, d.v.s. med en färgtemperatur på c:a 5000 Kelvin.

 Betydelseupplevelse: Betydelseupplevelse är den emotionella (känslomässiga) färgupplevelsen.

 Bezold-effekten:

Biegenskap: En elementaregenskap som man kan iaktta hos en färg men som inte dominerar denna.

 Bildmässig färg: Justeringar av perceptuell färg som behövs för att en färgkomposition ska bli enhetlig, balanserad och harmonisk.

Bindemedel:

Binokulärt seende: (binokulär syn)Två näthinnebilder, en i varje öga, som smälter samman i hjärnan till en tredimensionell bild.

Bioluminiscens: Bioluminiscens är kemisk form av optiskt fenomen.

Bit: Förkortning för Binary digit. Datorns minsta minnesenhet som har två tillstånd, antingen av (0) eller på (1).

Blinda fläcken: Blinda fläcken är det ställe där synnerven går in i ögat och saknar tappar och stavar.

Blyerts:

Blyvitt: Blyvitt är ett syntetiskt vitt pigment.

Bländning: Bländning innebär ett kontrastförhållande mellan två färgade ytor t.ex. genom olika belysningsstyrka, som är så stor att man inte längre förmår urskilja alla detaljer i den ena ytan.

C: C är en beteckning för maximikulör

Caput mortuum:  Caput mortuum, (lat. caput ’huvud’ och mortuus ’död’) är ett brunlia färgpigment, som  till stordel utgörs av järnoxid.

Carbon black: Namn på svart färgstoff, (se vidare Kimrök)

 Chevreul, Michel:

 Chroma (även kroma, krom): En benämning på mättnadsgrad

Chromofobi (även kromofobi):  Rädsla eller fobi för en viss färg eller färger. T.ex  gult (xhanthofobi) eller lila (porphoryfobi). Erytofobi innebär en rädsla för röd färg eller för att rodna.

Cirkel: Triangeln, cirkel och fyrkant kan vara ytor eller linjer och återges i en teckning med täckande ytor eller konturer.

CIE: Förkortning för Commission Internationale de l `Eclairage. En internationell sammanslutning för standardisering inom belysningsområdet. Har tagit fram ett färgsystem som baserat på en standardobservatör. En variant av detta system är CIE-lab. CIE-systemet  specificerar  (gör noggranna angivelser av) färger genom ljusmätning.

CIE-systemet: En på internationell basis gjord överenskommelse om hur färgstimulus skall kunna specificeras med instrumentella mätmetoder med hänsyn tagen till strålningens intensitet och sammansättning.

CMS: Color Management system (färghanteringssystem), används för att tolka och konvertera färgsystem mellan in-och utmatningsenheter som t.ex. skanner och skrivare.

CMY: Cyan, magenta, yellow

CMYK: Cyan, Magenta, Yellow, Black  (eller Keycolor) Kallas även processfärger eftersom de används i processen vid t.ex. fyrfärgstryck.

Cyan: Cyan är en grönblå färg och en av huvudfärgerna i färgsystemet CMYK.

Cylinder: Kon, klot och cylinder är grundformer och till dem kan allt i naturen återföras.

D E F

Dalton, John: (1766-1844) Forskare om bl.a. färgblindhet. 

Damar:  Damarlösning består av harts från barrträd som används i medier för oljefärg.

Defekt färgseende: (färgblindhet) 

Dekorfärg: Dekorfärger är speciella tryckfärger i t.ex. PMS-systemet som är blandade efter föreskrift. De kan inte skapas med vanliga processfärger utan är komplement till dessa.

Densitometer: Ett instrument som används för att mäta densiteten (tätheten) på färgskikt.

Deuteranopia: Form av färgblindhet där personen har svårt att urskilja gröna nyanser.

Digitala färger: Felaktig benämning för webbfärger (HTML-färger)

Dubbla komplementfärger: En kombination av fyra färgtoner, två par komplementfärger t.ex. rött/grönt och blåviolett/gulorange.

E-nummer: se livsmedelsfärg

Efterbild: En efterbild framträder då en färgyta betraktas en stund och blicken sedan flyttas till en vit eller grå tom yta. Efterbilden blir i färgytans kontrastfärg.

Egenskapslikheter: Färger kan ha egenskapslikheter i vithet, svarthet, kulörthet, kulörton eller mättnad.

Egenskapsord:  Sinnes- eller färgkaraktärer som kall/varm, hög/djup,  lätt/tung, etc.  Se Färgegenskaper

Elektromagnetisk strålning: Energi som överförs via vågor, alstrade av elektriska och magnetiska fält. Ljus- och radiovågor är exempel på sådan strålning.

Elementaregenskaper: Graden av släktskap med elementarfärg. Färgers likhet med elementarfärgerna kallas elementaregenskaper, vilket innebär att de har större eller mindre gulhet, rödhet, blåhet, grönhet, vithet eller svarthet. Endast likheten mellan två kulörta elementarfärger(undantag gult-blått eller rött-grönt)  och till de två okulörta kan iakttas samtidigt hos en färg.

Elementarfärger: Elementalfärgerna är gul (Y) röd (R) blå (B) grön (G) vit (W) och svart (S).  Varje elementarfärg är självständig och liknar inte någon elementarfärg. Röd är t.ex. varken gulaktig, blåaktig, vitaktig eller svartaktig.

Elementarskalor: Elementarskalor kan ordnas mellan de sex elementarfärgerna  (utom mellan röd-grön eller gul-blå) Skalorna går att placera i form av en sexkant.

Emissionsspektrum: Spektrum där det går att utläsa vilka våglängder som syns i form av spektrallinjer som ingår i en strålning. ”Emission” innebär ett ämne emitterar (utsänder) energi i form av t-ex- elektromagnetiskstrålning. Olika ämnen har olika emissionsspektrum.

Erytofobi: Rädsla för att rodna, eller för röd färg. Se vidare chromofobi.

Essence de pétrole: Lacknafta med hög renhet.

Europaskala (Euroscale):  Standard för tryckfärger som används i Europa. Den amerikanska motsvarigheten kallas SWOP.

Fantasinamn: Fantasinamn på en färg (färgord)  är namn som bara är påhittade.

Favoritfärg: Eller älsklingsfärg är den kulör som en enskild person tycker mest om.Blått är den vanligaste favoritfärgen över hela jorden. Därefter kommer rött, sedan grönt, violett, orange och sist gult.

Fernissa: Fernissa (av franska vernis, "lack", "lasyr", av medeltidslatin veronix) är en avslutande, genomskinlig övermålning till skydd för målning eller konsthantverksprodukt.

Av det franska ordet för fernissa, vernis, har svenskan även fått termen vernissage, öppningsdagen för en konstutställning.

Fet färg: Färg som innehåller en hög andel olja.

Foton: Ljusets elementarpartikel (minsta beståndsdel). Den har både våg- och partikelegenskaper vilket gör att ljuset kan uppträda både som vågor och strålning (jämför med radiovågor och gammastrålning).

Fovea (lat. Grop): Fovea centralis är det latinska namnet för centrum i gula fläcken. Det är en grop tätt fyllt med tappar och där ställs ögats skärpa in.

Frekvens: Antal gånger något upprepas under en viss tid. Strålning anges i Hertz (Hz) enheten för frekvens.

Fyrfärgsseparation: Uppdelning av en färgbild som ska tryckas i de fyra processfärgerna. De trycks sedan med separata filmer eller tryckplåtar, en för varje färg.

Fyrkant: Triangeln, cirkel och fyrkant kan vara ytor eller linjer och återges i en teckning med täckande ytor eller konturer.

Fyrklang: Ett färgschema baserat på fyra färgtoner på samma avstånd från varandra i färgtoncirkeln, t.ex. grönt, gulorange, rött och blåviolett.

 Fältfärg: Uppträdandeform, det som saknar specifik bärare och uppfattas ha ett obestämt rumsligt läge, till exempel himlens blå färg.

 Färg: Ordet färg har olika betydelser:

  1. Färgiakttagelse i största allmänhet

  2. Karaktärisering av den speciella strålning som ger upphov till färgiakttagelsen.

  3. Material med vars hjälp man av- eller (in)färgar något. Se vidare målningsmaterial

  4. Färg i motsats till icke-färg i t.ex. sammanställningar som färgfilm, färgTV kontra svart/vit.

  5. Själva iakttagelsen, färgperceptionen.

Uppslagsordet färg i Nordisk Familjebok.

Färgackord: Se ackord

Färgatlas:  Samling färgprover utvalda efter något bestämt system i avsikt att illustrera detta och att användas som praktiskt hjälpmedel.

 Färgbeskrivningsmodell: Färgbeskrivningsmodellerna i NCS-systemet är färgcirkeln och färgtriangeln är symboler för att grafiskt beskriva färger.

Färgblandning:

 Färgblandningsprinciper: se vidare additiv respektive subtraktiv färgblandning

 Färgblindhet: Färgblindhet (defekt färgseende) är en avvikelse från normalt färgseende. En vanligaste formen är röd-grön-förväxling. (anomali).

Färgcirkel: Färgcirkeln bildas av att de kulörta elementarskalorna helt naturligt kan förenas i en sådan form. I NCS ingår färgcirkeln i färgkroppen. Färgcirkeln är en färgmodell som används för att beskriva färger.  Färgtonerna är ordnade i en cirkel med primärfärgerna på jämna avstånd och komplementfärgerna mitt emot varandra. Kallas även färghjul, färgsnurra, färgtårta, färgkompass kulörtonkrets, kulörtoncirkel  eller färgtonkrets.

Färgegenskaper: De tre viktiga beskrivningarna eller egenskaperna hos färg: färgton, valör och intensitet.

Färgelement: Den yta i en färggestalt som har en enhetlig färg och vars konturlinje avgränsar ytans form.

Färgfobi: se chromofobi.

Färgförnimmelse: Färgiakttagelse, färgperception, färgupplevelse (det man ser).

Färggestalt: Den del av synfältet som man begränsar sin iakttagelse till.

Färggestalter: Gestalter eller färggestalter är färger samlade i block.

Färghjul:  se färgcirkel

Färgharmoni: Det balanserade resultatet av balanserade färgförhållanden.

Färgiakttagelse: Färgiakttagelse är de direkta iakttagelsen (jfr betydelseupplevelse). Kallas även färgförnimmelse eller färgperception.

Färgkaraktär: se egenskapsord

Färgkarta: se färgatlas

Färgkod:

Färgkontrast: (Se kontrastförstärkning)

Färgkonstans:

  1. Det förhållande att ett föremål ser enfärgat ut trots att stimulus är från olika delar av föremålet, eller har samma färg trots olika belysningsförhållanden.

  2. Den psykologiska tendensen att se färgervi förväntar oss att se, även när den faktiska färgen är annorlunda.

Färgkropp: En tredimensionell geometrisk modell i sambandet mellan alla iakttagbara färger. Färgkroppen enligt NCS-systemet är en tänkt rotation av färgtriangeln med W-S som axel. Maximalkulörerna ligger då i pereferin.

Färglära:

Färgmedia: se vidare målningsmaterial

Färgmodell:

Färgnyans:  se nyans 

Färgområde: I NCS-systemet ;En del av färgkroppen som erhålls om elementarskalorna delas itu. Primärt kommer färgcirkeln att indelas i åtta kulörtonområden och färgtriangeln i sex nyansområden.

Färgplanering: Färgplanering innebär samordning av färger i större sammanhangelementarskalorna delas itu. Primärt kommer färgcirkeln att indelas i åtta kulörtonområden och färgtriangeln i sex nyansområden.

Färgmarkering: Med färgmarkering menas färg använd på trafikmärken, kablar och för vägledning. Jämför med varselmärkning och färgsymboler.

Färgmättnad: Mättad färg, ordet färgmättnad anger intensiteten hos en färg (kulör).

Färgomfång: (Kulöromfång)

Färgord:

Färgperception: se perception

Färgrymd: De färger som en enhet t.ex. en skrivare kan återge. Färgrymden skiljer sig åt mellan olika enheter. Människoögat har störst färgrymd.

Färgschema: En uppsättning färger som valts att sättas samman i en komposition.

Färgseende:

Färgsinne: Förmågan att korrekt uppfatta och särskilja färger.

Färgsortiment:

Färgsnurra:

  1. Snurra med olika färgfält som förvandlas när man snurrar på den.
  2. Annat ord för färgcirkel. 

Färgspektrum: se spektrum

Färgstick: Är en obalans mellan färger i en bild. Vid exempelvis grönstick ser bilden grönaktig ut.

 Färgrymd: De färger som en enhet t.ex. en skrivare kan återge. Färgrymden skiljer sig åt mellan olika enheter. Människoögat har störst färgrymd.

Färgschema: En uppsättning färger som valts att sättas samman i en komposition.

Färgsinnesdefekt: Se defekt färgsinne

Färgsortiment:

Färgspektrum: se spektrum

Färgstick: Är en obalans mellan färger i en bild. Vid exempelvis grönstick ser bilden grönaktig ut.

Färgstyrka: Kan ha olika betydelser:

  1. Tidigare ord för det som numera kallas kulörthet eller kulörstyrka.

  2. Allmänt uttryck förvatt ange ett färgämnes färgande förmåga (korpus).

  3. Intensiteten i färgförnimmelsen relaterad till belysningsstyrkan.

Färgsymboler: Färgsymboler betecknar något med färg och och används t.ex. kyrkligt (liturgiska färger) eller inom heraldiken, men även politiskt och vidskepligt. Varselmärkning i form av bestämda färger används även på olika arbetsplatser och  för tekniskt bruk.

Färgsystem I: Ett sätt att efter bestämda systematiska uppordningsprinciper skildra färgers förhållande till varandra. Färgsystem kan bygga på-

  1. Iakttagelser (perceptiva färgsystem) 4-färgssystem

  2. Fysiska blandningsproportioner (fysikaliska färgsystem) 3-färgssystem

Färgsystem II: Färgsystem är olika system för systematisering av färg t.ex. Ostwalds, Munsells, Din-systemet, CIE-systemet, PMS eller NCS.

Färgtemperatur: En upphettad kropp utsänder ljus och olika färgtemperatur.Ett mått på den temperatur i Kelvingrader (utgår från absoluta nollpunkten -273°C) som ett svart föremål måsteupphettas till för att utsända en ljusstrålning av en bestämd karaktär. Glödlampsljus har en färgtemperatur av omkring 2300°K, ljusstrålningen från en norrhimmel ungefär 6700°K.

Färgteori: se färglära

Färgton: Tidigare ord för kulörton. Den egenskap hos en färg som givit den dess namn.

Färgtonkrets: Se färgcirkel

Färgtonsnitt: Tidigare begrepp för uppordning av färger av samma kulörton (vertikalt snitt genom färgkroppen) NCS-systemet. (jfr färgtriangel)

Färgtoncirkel: se färgcirkel

Färgtransponering: Färgtransponering är ett mönster i ett antal färgställningar med bibehållen mönstergestalt. Se även transponera.

Färgtriangel: Grafisk symbol för en skärning genom färgkroppen där maximalkulören, vitt och svart anges som hörnpunkterna i en liksidig triangel. I NCS-systemet beskriver färgtriangeln kulörtonlika färgers vit- svart- eller kulörtonlikhet.

Färguppfattning: Eller färguppfattning är något abstrakt och subjektivt för varje individ. En normalseende person lär kunna uppfatta c:a 10 miljoner färgnyanser. Vi kan däremot inte identifiera bestämda förger mer än upp till c:a 40 000 olika färger.

 

Färgupplevelse:

Färgämne:

Föremålsfärg: Den egenfärg man uppfattar att ett föremål besitter i princip oberoende av betraktningsförhållande som gäller (kallas även objektfärg).

Föremålsnamn: Föremålsnamn är namn efter något föremål som färgen kan likna.

G H I J

G: G är en beteckning för elementarfärgen röd (red)

Gamut: Ett annat ord för färgrymd.

Gesso: Gesso kallas en blandning av puts eller kalk och limvatten, vanling en använd som grundering.

Gestalter: Gestalter eller färggestalter är färger samlade i block.

Glättat papper: Papper som behandlats så att det fått blank yta, vilket återger färger bättre.

Grafit:

Grisaille:  Grisaille kallas en undermålning i grå toner för att bestämma valörerna i en komposition.

Grundformer: Kon, klot och cylinder är grundformer och till dem kan allt i naturen återföras.

Grundfärger: Kan avse bl.a:

  1. Tidigare uttryck för alla färger som har samma kulörton som de kulörta  elementarfärgerna.

  2. Målningsuttryck.

Grå färger: Alla färgiakttagelser som i likhet med vitt och svart saknar kulört inslag.  

Gråpunkt:

Gråskala: En serie färger vilka saknar kulört inslag och varierar i vithet och svarthet. En ljushetsskala mellan svart och vitt (gråskala).

Gränskontrast: P.g.a. gränskontrast påverkas bakgrundsfärgen om en färg mot denna är så stor att endast en kant är synlig. Intilliggande färger påverkas också p.g.a. gränskontrast.

Gränstydlighet: Gränstydlighet är hur tydligt gränslinjen mellan två färgytor uppfattas.

Von Goethe, Johann Wolfgang (1749- 1832) : Goethe, en tysk diktare och naturforskare. Han har skrivit det första egentliga verket om färglära.

Gouache: Gouache är en täckande, vattenburen färg. Ibland även kallad täckfärg. Jfr. med akvarell.

Gula fläcken (lat. Macula lutea): Gula fläcken (makula) är centrum för färgseendet. Ett område på näthinnan längst bak i ögat. Innehåller bara tappar, och där justeras synskärpan.

H-metoden: Hjärnans visuella, perceptuella, globala sätt att arbeta, vanligen lokaliserad till den högra hjärnhalvan.

Halvton: Övergång från ljus till skugga (inom måleri och fotografi).

Harmonisering: Kan i färgsammanhang betyda någon form av balanserat förhållande.(ej att förväxla med harmonisk)

Hering, Ewald: (1834–1918), tysk fysiolog och färgforskare.  Se Herings färgteori.

Hesselgren, Sven: (1907-1993) arkitekt och färgforskare.

Hesselgrens färgatlas: Hesselgrens färgatlas är en föregångare till NCS- färgatlas. Hesselgrens färgatlas består av 600 färgprover, blanka och matta. 

HLS: Hue Luminance Saturation (nyans, ljushet, mättnad).

HSL: står för Hue, Saturation, Lightness. Se vidare HSV

HSV:Hue, Saturation, Value (kulörton, mättnad ljusintensitet). HSV är det färgsystem som oftast används i datorprogram för att blanda färger, som exempel i  Photoshop . I svenskan används i regel benämningen NMI.    

HTML-färger: HTML-färger (webbfärger) avser de färger som blandas additivt av grundfärgerna RGB (röd, grön, blå).

Hudfärgad: Inom västerländsk konst avses med hudfärg vanligen en gulbeige kulör som närmast påminner om nordeuropéers hudfärg (carne). Benämningen har även övertagits av textilbranschen.  Exempelvis betr. hudfärgade strumpor, trikåer, underkläder etc. Se även ansiktsfärg.

Hue:

  1. Hue, engelska för nyans, se HLS

  2. Hue, engelsk term som anger att äkta färgpigment ersatts med syntetiska.

Huvudegenskap: En elementaregenskap som dominerar i en färg (=likheten med en bestämd elementarfärg ärstörre än likheten med någon av de övriga elementarfärgerna).

Hård, Anders: En av uppphovsmännen bakom NCS-systemet.

Högfärg: Ett vanligt uttryck för den mest kulörstarka färg som går att åstadkomma med hjälp av ett bestämt pigment.

Iakttagelsenamn: Iakttagelsenamn är namn efter den direkta iakttagelsen av färgen.

ICC: International Color Consortium. En grupp som arbetar för att komma fram till en gemensam standard för färghantering. Standarden innebär att ingående enheters egenskaper mäts upp och sparas i s.k. profiler. Enheterna kan vara skanner, skrivare eller skärm. De lagrade profilerna kombineras sedan för att få ett så bra resultat som möjligt vid tryckning.

Illuminans: Illuminans är en fotometrisk storhet för att mäta hur mycket en yta belyses. Jfr luminans.

Impasto: Teknik där tjock färg (vanligen olja eller akryl) appliceras för att få en strukturerad yta.

Induktion: Se kontrastförstärkning

Intensitet: Ett uttryck för hur ljus eller mörk en färg är. Används ibland även vid mättnad. Ju mer grått eller vitt en färg innehåller desto mindre mättad är den eller desto lägre intensitet har den. (se NMI)

Irisering: Irisering är ett slags optiskt fenomen.

 

Iridescens: (jfr irisering)

 

Irridation: Den ytförstoring som upplevs när ett starkt lysande eller ljust föremål ses mot en mörk omgivning eller bakgrundsfärg.Se även kontrastförstärkning.

Ishihara-test: En test som utförs med pseudoisokromatiska tavlor, för att upptäcka röd-grön färgblindhet. Uppfanns av Dr. Shinobu Ishihara.

Ismer:

Ittens, Johannes (1888-1967): Schweizisk konstnär som bl.a. vidareutvecklade färgläran. Tog fram den 12-delade färgcirkeln och införde begreppet kalla och varma färger.  Han arbetade på Bauhaus-skolan 1919-1923.

Johansson, Tryggve:

Jordfärger: Jordfärger är baserade på färgpigment som traditionellt framställs genom slamning av olika jordarter, vanligen bestående av järnhydroxid eller lerjordssilikat. Exempel på jordfärger är umbror, terror, siennor, engelskt rött, ljusockra och guldockra.

K L M N

Kalla färger: Ett uttryck som egentligen innebär att en färg associeras till något kallt. Har i överförd betydelse också kommit att betyda en färgbeskrivning, d.v.s. färger som är blå, blågröna eller blåvioletta och av den anledningen associeras med kyla eller skymning.

Kamuflage: Kamouflage är en teknik med vars hjälp personer, djur eller föremål kan dölja sig i den närliggande omgivningen. Kamouflaget används både som skydd från att upptäckas och för att göra det svårare för en angripare att förstå vad det är. Förekommer i naturen samt i det militära. Jfr. minicry och Aposematism.

Kantiga linjer: Kantiga linjer och former förstärker den kalla känslan hos kalla färger.

Karamellfärg:  Se livsmedelsfärg

Katz, David:

Kelvin (K):  Kelvin, en enhet för temperatur som används för att beskriva ljuskällors färgtemperatur. Som en jämförelse: 0 C= 273,2 K.

Kimrök: Kimrök är ett pigment som består av sot som bildats vid ofullständig förbränning av organiska material, kallas även carbon black.

Klarhet: Ett tidigare använt uttryck som har samma innebörd som svarthet (färger som saknar iakktagbar svarthet kallas klara).

Klot: Kon, klot och cylinder är grundformer och till dem kan allt i naturen återföras.

Koloristiska områden: Koloristiska områden inom NCS- systemet, är en indelning av färgtriangeln i nio delar.

Koloristiska skillnader: Koloristiska skillnader betyder en kulörtons skillnader i vithet, svarthet och kulörthet. Ju längre ifrån varandra färgerna kommer i färgcirkeln, desto mer förändras karaktären vid sammanställning.

Kompensering: Genom kompensering kan kontrasteffekten motverkas, t.ex. då bakgrundsfärgen blandas i färgen vid ljushets- och kulörtonskontrast.

Komplementfärger:

  1. Komplementfärger är två kulörta ljusfärger som genom additiv blandning ger vitt eller grått.

Egentligen två färgstimuli som vid additiv eller subtraktiv blandning ger upphov till en okulört färgförnimmelse.

  1. Ordet används även för att beteckna färger som är varandras motsatser med avseende på kulörton. Färger som ligger mitt emot varandra i färgcirkeln, T.ex. röd-grön eller gul-blå.

Komplexitet: Komplexitet innebär det antal elementaregenskaper ett färgackord innehåller. Komplexitetsgraden ökar med ökat antal elementaregenskaper.

Komposition: Sammansättning av former, ytor, ljus, mörker och färger inom ett konstverks format.

Kon: Kon, klot och cylinder är grundformer och till dem kan allt i naturen återföras.

Konst:

Kontakt: Kontakt innebär en storlikhet mellan färger till skillnad mot kontrast.

Kontinuerlig ton: Färgton med mjuka övergångar där inga tydliga gränser syns mellan stegen.

Kontrast: Kontrast innebär en stor skillnad mellan färger till skillnad från kontakt.

Former och färger som står i största kontrast till bakgrunden kan väga tyngst. En mindre yta i kontrast till bakgrunden kan väga lika tungt som en större yta med liten kontrast.

 

Kontrastfärgteori: Se Herings färgteori

 

Kontrastförstärkning: Kontrastförstärkning av en färgyta uppstår genom påverkan av omgivande färgfält. Se även ljushetskontrast, vithetskontrast, svarthetskontrast, kulörthetskontrast, kulörtonskontrast, gränskontrast, irradiation och kompensering.

Kontur: En konturteckning är gjord med bara linjer. Det finns två typer av linjer, mjuka och kantiga.vilka står i kontrast till varandra.

Korresponderande färger: Tidigare ett uttryck för nyanslikhet. Korresponderande färger är olika kulörton men lika i svarthet, vithet och kulörthet.

Kredering: Kredering eller kritgrund är en gammal metod för underarete vid förgyllning.Oftast piplera eller marmormjöl.

Kritgrund: se kredering.

Kromaciet:

Krominans:

 Kromofobi:  (färgfobi) Se vidare chromofobi.

Kromofor:

Kroppar: Kon,klot och cylinder är kroppar och återges i en teckning med ljus och skugga.

Kulör: Färgnyans.

Kulöromfång: Se färgomfång

Kulörrymd: Även kallad färgrymd. Är de färger ett specifikt system klarar att skapa.

Kulörsystem: Även kallat färgsystem eller- modell. System som används för att beskriva olika färger.

Kulörta färger: Kulörta färger kallas de de fyra  elementarfärgerna gul, röd, blå och grön samt övriga färger med gul-, röd- , blå- eller grönhet.

Kulörthet: Kallas även kulörstyrka. Innebär den tydlighet med vilken själva kulörtonen framträder = grad av släktskap med maximalkulörtonen ifråga.

Kulörton: Kulörton kallas varje färg i de kulörta elementarskalorna i färgcirkeln.  Kulörton ärförhållandet mellan en färgs två kulörta elementaregenskaper. Kulörton betecknas i regel med Ф (fi) eller (C).

Kulörtoncirkel: se färgcirkel

Kulörtonförskjutning: Vit- och svartblandning kan resultera i en s.k. kultörtonförskjutning. T.ex. kan gult tona mot grönt vid svartblandning. Kompensering görs med gulrött.

Kulörthetskontrast: P.g.a. kulörthetskontrast blir en medelstark kulört färg svagare mot en kulörstark bakgrundsfärg och starkare mot en kulörsvag bakgrundsfärg.

Kulörtonkrets: Uppordning av färgprover enbart efter kulörton på så sätt att de bildar i sig återlöpande krets eller ring. Se även färgcirkel.

Kulörtonkvadrant: Kulörtonkvadrant är inom NCS-systemet en fjärdedel av färgcirkeln.

Kulörtonoktant: Kulörtonoktant  är inom NCS-systemet, en åttondel av färgcirkeln.

Kulörtonområden: Kulörtonområdena inom NCS-systemet är åtta till antalet och ligger mellan elementarfärgerna och mittfärgen i färgcirkeln.

Kulörtonskontrast: P.g.a. kulörtonskontrast tonar en färg lite åt blått mot gul bakgrundsfärg. åt grönt mot en röd bakgrundsfärg, åt gult mot blå bakgrundsfärg.

Kvadrant: Se kulörtonkvadrant

 

Lanternprov: Färgtest betr. färgseende hos vissa yrkesgrupper. Jfr. defekt färgseende.

 

Lasering: En tunn eller genomskinlig färg målad över en annan färg.

 Lilac chaser: Lilac chaser är en form av optisk illusion

 Linjer, mjuka:  (se mjuka linjer)

Linjer kantiga: (se kantiga linjer)

Livsmedelsfärg:  Livsmedelsfärgämne, även kallat karamellfärg, ämne som används för att ge kulör åt ett livsmedel. Det finns ett antal ämnen som används som färgämne i livsmedel. Sådana ämnen brukar anges med E-nummer.

 Ljus: Ljus är partiklar och elektromagnetisk vågrörelse.

  1. Vanligen ett uttryck för den strålnings energi vi kan iaktta med synen.

  2. Upplevelsen av ljus i motats till mörker.

  3. Motsats till mörk. T.ex. ljusblå.

Ljusadaption: se adaption.

Ljusbrytning: Ljusbrytning sker genom ett prisma. Vitt ljus delas upp i ett antal ljusfärger, spektrums färger.

Ljus och skugga: Ljus och skugga innebär att det finns ljus, glansdagrar och skuggor i en bild.

Ljushet: En kontrastegenskap som karaktäriserar olikheter mellan två färger. En färgs ljushet kan endast bestämmas genom direkt jämförelse med en referensskala från vitt till svart. Förenklat,  hur ljus eller mörk en färg är. Kallas även ljusvärde eller intensitet.

Ljushetskontrast: P.g.a. ljushetskontrast blir en färg mörkare mot ljus bakgrundsfärg, och ljusare mot  mörk bakgrundsfärg.

Ljuskälla: Den källa från vilken strålningsenergin utströmmar.

Ljusvärde: se ljushet

Lokalfärg: Den faktiska färgen på ett föremål, opåverkat av dagrar och skuggor. Se perceptuell färg.

LPI: Linjer per tum. Beskriver rastertäthet.

Luminans:

  1. Luminans är en (belysnings)storhet, mätt i enheten candela per kvadratmeter.

  2. Luminans ("ljusstyrka") används inom TV- och bildskärmsindustrin som en informell benämning för den svartvita delen i en videosignal (värdet Y i signalen Y/C).  jfr krominans.Lysfärger: Lysfärger är färger, som ser ut att komma från den ljuskälla (ljusstrålning) som betraktas. Färgerna tycks lysa därifrån. Till dessa räknas också fluorescerande färger.

 

Luminiscens: Luminiscens är en form av optiskt fenomen kallt ljus, ljusutveckling från kroppar med låg temperatur till skillnad från värmestrålning, eller elektromagnetisk strålning   https://sv.wikipedia.org/wiki/Luminiscens

 

Macband-effekt: Se konturförstärkning

Magenta: Magenta är en benämning på ett anilinbaserat rödviolett syntetiskt färgämne  och som är en av huvudfärgerna i färgsystemet CMYK.

Materialnamn: Materialnamn är namn efter det material som använts vid tillverkning av färgen (färgämnet).

Maximalfärg: se maximalkulör

Maximalkulör C: Maximalkulör ersätter tidigare maximalfärg och definieras som en färg som är uteslutande kulört, d.v.s. saknar släktskap med såväl vitt som svart. Maximalkulören är den kulörstarkaste färgen och markeras i färgtriangelns (NCS) kulörthetsspets. Maximalkulör betecknas med C.

Medium: Ämne som binder pigment eller som blandas i färg för att ge olika egenskaper.

Media: Färgmedia se målningsmaterial

Metameri: Metameri är bl.a. det fenomen som innebär att två färgprover i en belysningssituation kan se identiskt lika ut men i en annan vara helt olika.

Mimicry: Minicry är ett uttryck för skyddande likhet i form av likhet med annat djur. Vanligt bland insekter. T.ex. kan en blomfluga likna en geting i sin färgteckning. Ska inte förväxlas med kamouflage eller aposematism.

Mittfärg: Mittfärg är den färg som i en skala kan placeras mitt emellan två kulörta elementarfärger.

Mjuka linjer: Mjuka linjer och former förstärker den varma känslan hos varma färger.

Monokrom:  Monokrom innebär enfärgad. Motsatsen är polykrom.

Monokromatisk: I målning, ett verk som bygger på variationer av en färg.

Monokulärt seende: När man blundar eller täcker för ena ögat, mottar hjärnan en enda tvådimensionell bild.

Munsell, Albert Henry (1858-1918): Amerikansk konstnär som bl.a. skapade en färgrymd kallad Munsell Color System. Kallas även” Munsell ´s Tree” eftersom uppbyggnaden till formen liknar ett träd. Färger definieras med nyans. (Hue), värde (Value) och mättnad (Chroma).

Målningsmaterial:

Mättnad: Förhållandet mellan kulörthet och vithet oberoende av svarthetsgraden. Kan beskrivas som : en färgs renhet eller styrka. (jfr NMI) Se även intensitet.

Nanometer (nm):  Nanometer, ett längdmått som används bl.a. som enhet för våglängder.

Natriumljus: Det  gulaktiga ljus som avges från en natriumlampa

NCS: Förkortning för Natural Color System ( det naturliga färgsystemet) system för att beskriva färger. Det arbetades fram i Sverige (Skandinaviska färginstitutet). Systemet används mest inom måleirbranschen  och inredningsområdet och bygger på  färgiakttagelse dvs hur en person uppfattar de sex elementarfärgerna, svart, vitt, blått, grönt, rött och gult.

NCS färgatlas: NCS färgatlas består av 1412 färgprover och omfattar 40 kulörtoner och har en fördelning av svarthet och kulörthet på varje tiondel i färgkroppen med några få undantag.

NCS färgbeteckningssystem: NCS färgbeteckningssystem har siffror och bokstäver som färgbeteckning , vilket är beskrivning av iakttagbar svarthet, kulörthet och kulörton.

Negativa former: Inom konsten, de former som omger föremål, ibland betraktade som bakgrundsformer.

Newton, Isaac (1642-1727): Brittisk vetenskapsman som bidrog till stora upptäckter inom fysik och matematik. Kom bl.a. fram till att det vita ljuset består av olika färger genom att låta dagsljus lysa genom ett glasprisma.

NMI: Nyans Mättnad Intensitet, beskriver ett tredimensionellt färgrum där man genom att ändra variablerna kan definiera en färg.

Notationssystem: se färgsystem

Nyans: Nyans innebär skillnad i färgton. En sammansättning av våglängder som ger en specifik kulör. Kan beskrivas med gradangivelse i en färgrymd men även den speciella kulör man ser när ljuset träffar ett objekt på vars yta vissa våglängder filtreras ort medan resen reflekteras till betraktaren. (jfr NMI)

Näthinnan:

O P Q R

Obestruket papper: Ett papper som inte försetts med den speciella yta som gör att färgåtergivningen blir bättre. Exempel på obestruket papper kan vara t.ex. brevpapper.

Obeständig färg: Färg som med tiden bleknar i dagsljus.

Objektfärg: Se föremålsfärg

Oktant: Se kulörtonoktant

Okulörta färger: Okulörta färger kallas elementarfärgerna vit och svart samt de färger som endast har vit- och svarthet (gråskalan).

Opacitet: Opacitet anger en färgs täckningsförmåga.

Opak: Anger att färgen är täckande, ogenomskinlig.

Opponenta färger: Se komplementfärger

Optisk blandning: se addidtiv blandning

Optiska fenomen:

 Opticks: Opticks är ett av Isaac Newtons mera kända arbeten

 Optisk illusion:samma som synvilla

Ostwald, Wilhelm: Fysiker och färgforskare

Ostwalds färgsystem: Ett färgsystem där färgerna ordnas efter sina likheter med vitt.

 Palett: Palett kallas en yta att lägga upp färger på, med plats för färgblandningar.

Palettkniv: Palettkniv är ett redskap för att skrapa av. eller lägga på färg.

Panafrikanska färgernainom vexillologi färgerna grönt, gult och rött när de förekommer på flaggor i Afrika eller med anknytning till Afrika.

Pantone Matching System (PMS): är ett färgsystem för dekorfärger.

Papperspigment: Papperspigment används inom pappersindustrin som bestryknings- och fyllmedel  

Pastell: Pastell görs av pigment blandat med lera eller krita och med gummi arabicum som bindemedel. Det förekommer i form av pastellkritor, pastellpennor och oljepastellkritor.

Pastellmålning: (av franska pastel: färgkrita), målning med mjuka torra färgkritor, vanligen på papper.

 Pastellfärg: Pastellfärg eller pasteller,är en benämning på ljusa och dämpade färger.

Pastos: När en färg läggs på i tjocka lager.

Pensel:

Perception: Förnimmelse, iakttagelse, upplevelse, varseblivning.

Perceptuell färg: Den faktiska färgen på föremål. Jfr lokalfärg.

Perspektiv: Djupet i bilden åstadkoms med formerna placerade i perspektiv, i vilket de förminskas ju längre bort de ska tänkas befinna sig. Gulröda färger verkar komma mot betraktaren och blågröna drar ifrån.

Pigment:  Färgämne. Beståndsdelen (i t.ex. tryckfärg) som ger färg, vanligen malt till ett fint pulver.

Pixel: En bild på skärmen byggs upp av pixlar (bildpunkter). Ju högre upplösning (antal pixlar på höjden och bredden) en bild har, desto bättre kvalitet har den.

Plein air: Målning som skapas utomhus snarare än i en studio. Termen kommer från den franska ”en plein air” betyder ”i det fria”, även kallat berbourmåleri.

PMS:  se Pantone Matching System.

Pointillism:

Politisk färg:

Polyurtanfärg:

Polykrom: Polykrom, "mångfärgad", är en term som används för att betona att till exempel skulpturer och byggnadsdelar är bemålade eller naturligt har många färger. Motsatsen är monokrom, "enfärgad".

Porphyrofobi: Rädsla eller fobi för färgen lila (jfr chromofobi).

Ppi: Pixel per inch. Används i samband med beskrivning av upplösning för exempelvis bildskärm och skanner.

Primärfärg:

  1. Färger som inte kan blandas med andra färger, rött, blått, gult.

  2. En elementarfärg som används för att skapa andra färger. I det additiva systemet är primärfärgerna röd, grön och blå (RGB). I det subtraktiva systemet är de blå (cyan) röd (magenta) och gul (yellow). CMY.

Processfärger: De subtraktiva färgerna. CMY plus svart (K)  CMYK, används vid tryckning.

Profil: Sparade egenskaper för in- eller utenhet. Beskriver bl.a. vilken färgrymd enheten klarar av att skapa och att används av färghanteringssystemet.

Proportioner: Proportioner är storleksförhållanden.

Pseudoisokromatiska tavlor: Används för att upptäcka olika sorters färgblindhet. Tavlor bestående av många olikfärgade prickar där de med liknande färg, exempelvis röd, bildar ett mönster t.ex. en siffra. De som har färgdefekt syn där, det i detta fall rött påverkas, inte kan se siffran.

R: R är beteckning för elementarfärgen röd (red)

Raster: Punkter av färg i olika storlekar som placeras tätt på papper i linjer, s.k. rasterlinjer. De varierande storlekarna ter sig som olika toner för ögat eftersom de ligger så tätt.

Rastervinkel: Vid fyrfärgstryck läggs de fyra olika färgernas rasterlinjer i bestämda vinklar gentemot varandra.

Receptor: Mottagare. I ögat finns två typer av ljusreceptorer, stavar och tappar.

Reflektera : se absorbera

Reflekterad färg: Färg som reflekteras från en yta till en annan.

Regnbågen:

Retina: Latinskt namn på näthinnan.

RGB: Röd, grön, blå, primärfärgerna i den additiva modellen.

Rinman, Sven: Bergsvetenskapsman, förknippas med Rinmans grönt, en förening av kobolt och zinkoxid.

S T U V W

S: S är beteckning för elementarfärgen svart

Safflor:

 Samma färg-illusionen: Är en form av synvilla eller optisk illusion

 Saturation: Engelska benämningen för mättnad.

Schattering: I Oswalds modell, färgförändringar, som fås genom tillsats av svart och således en blandning med mindre andel av originalfärgen.

Sekundärfärg: Sekundärfärg är en färg som skapas genom att två primärfärger blandas. (ex gult + rött= orange)

Sepia:

Sepiatoning: En äldre metod att färga svartvita fotografier.

Sickativ:

Signalfärger:

Shellack:

Silikatfärg:

Simultankontrast: En färgs påverkan på en intilliggande färg.

Sivik, Lars: En av upphovsmännen bakom NCS-systemet.

Slamfärg:

Soläkta: Soläkta kallas en färg som är hållfast mot blekning av solen.

Spackelfärg:

Spektrum: Spektrum, är egentligen ett kontinuerligt band med varierande egenskaper, t.ex. energispektrum av olika våglängder. I färgsammanhang ofta begränsat till den elektromagnetiska strålningens synliga del. Ofta använt för det färgade band man kan iaktta efter det man låtit ljus passera ett prisma och  projiceras på en vit yta. Se även regnbåge.

Spektralfärger: se spektrum

Spektroskop: Ett spektroskop (spektrometer) är ett Instrument som används för att kunna se ämnens spektrallinjer.

Spektroskopi:

SRGB: SRGB är en standardiserad RGB-färgrymd.

Stavar: Stavar kallar de receptorer (mottagningsorgan) i ögats näthinna som huvudsakligen svarar för nattseendet. Ger väsentligt bara information om ljus och mörker. jfr, tappar.

Stilisering: Stilisering innebär förenkling av former till t.ex. ytdekorativa bilder och mönsterbilder.

Stimulus: Den ljusstrålning som når ögats näthinna vid betraktandet av ett föremål eller som har med föremålets emitterade eller reflekterande strålning att göra.

Stucco-lustro: Målning med färger lösta i kalkvatten. Stuco lustro är en våtteknik där målningens bakgrund först måste prepareras med många lager av sand och kalcium och sedan målas med pigment och vatten.

Struktur: En färgytas struktur innebär att den är t.ex. matt, blank, flammig, marmorerad eller knottrig (relief).

Svarthetskontrast: P.g.a. svarthetskontrast blir en kulört färg kulörtare och mindre svartaktig mot en svartaktig bakgrundsfärg än mot en bakgrundsfärg med liten vithet

Subtraktiv blandning: Subtraktiv blandning är färger (pigment eller andra färgmaterial) som blandas med varandra eller läggs på varandra. Den reflekterande strålningen reduceras beroende på absorption, så att en ny färgiakttagelse uppstår. Färg ovanpå färg från de olika ljusområdena (gult, rött, blått) subtraherar all strålning och det blir svart.

Subtraktiva primärfärger: Blå (cyan) röd (magenta) och gul (yellow) CMY.

Subtraktivt system:se subtraktiv blandning

Svarthet: Grad av släktskap med rent svart.

Svartpunkt: Se vitpunkt.

Symmetri: Symmetri innebär att färger och former i samma storlek och utseende är placerade på båda sidor om mitten i en bild så att det blir jämvikt till skillnad från asymmetri.

Synestesier:  Synestesi innebär medförnimelser, t.ex. då man faktiskt känner värme när man iakttar en bestämd färg eller ser en färg då man hör musik.

Tanfärg: Tanfärg är ett färgord som beskriver gulröd, eller rostbrun färg. Avser främst färgbeskrivning av djur, men även konstgjord solbränna.

Tappar: De receptorer (mottagarorgan) i ögats näthinna som förutsätts svara för vårt normala färgseende.

Tempera: Ursprungligen färg med ägg eller kasein som bindemedel. Numera tillverkas temperafärg på olika sätt. Vanligt är olika emulsioner i stället för ägg. Utmärkande för all tempera är dock att den är utspädbar med vatten.Benämningen tempera kommer från latinets temperare som betyder blanda.

Terpentin: 

Terra:

Tertiärfärg: Färg (kulör) som skapas genom att blanda två sekundärfärger eller en primärfärg plus sekundärfärg. T.ex. gul + orange= gulorange.

Tinktur:

Tintning: Färg blandad med vitt.Vanligt för att framställa pasteller med annan media än pastellkritor. Kan även avse infärgning av svartvit film eller foto till färg.

Tjärfärger: Framställs ur stenkol. Ger klar gul och klar röd färg.

Tixotropi:Tixitropa färger, se målningsmaterial

Tonad grundmålning: Ett tunt överdrag i neutral färg på en yta, innan man målar på den.

 Tonnquist, Gunnar: Gunnar Tonnquist, färgforskare och en av upphovsmännen till NCS-systemet.

 Transponera: Överföra en färggestalt från ett uttryck till ett annat, t.ex. mönstertransponering där en och samma mönstergestalt överförs från ett färgregister till ett annat.

Transponering: (se färgtransponering)

Tredimensionell form: En färg på en tredimensionell form uppfattas som en färg, men består i verkligheten av en serie färger.(skuggning).

Treklang: Ett färgschema baserat på tre färger på samma avstånd från varandra i färgtoncirkeln, t.ex. gult, rött, blått.

Triangel: Triangeln, cirkel och fyrkant kan vara ytor eller linjer och återges i en teckning med täckande ytor eller konturer.

Tritanopia: Ovanlig form av färgblindhet som innebär defektsyn när det gäller gult och blått.

Tvåklang: Ett färgschema baserat på två färger.

Täckfärg: Täckfärg kallas en färg som är avsedd att täcka ett underliggande lager med färg. En vanlig form är gouache.

Ultramarin:

Ultraviolett:

Ultraviolett strålning:

Undermålning: En preliminär toning av den yta som ska målas ofta lite mer detaljerad än en tonad grundmålning.

Upplösning: En bilds kvalitet anges i antalet punkter per tum (dpi). Ju högre upplösning desto bättre kvalitet (fler detaljer kan visas) vilket medför att fler punkter per tum. En bildskärms och skanners upplösning anges med antal pixlar per tum (ppi).

Uppträdandeform: Det sätt på vilket vi upplever färgens specifika tillhörighet. Se  vidare, ytfärg, volymfärg och lysfärg.

Uppträdandesätt: Se struktur

W: W är beteckning för elementarfärgen vit (white)

V-metoden: Hjärnans verbala, analytiska metod att arbeta, vanligen lokaliserad till den vänstra hjärnhalvan.

Valör: Graden av ljushet eller mörkhet hos en färg.

Varma färger: Gulröda färger i motsats till kalla, blågröna färger. Egentligen en association till ett annat upplevelseområde. T.ex. rött, gult, orange.

Varningsfärg:

Varselfärg:

Varselblivning: Se perception

Varselmärkning: Varselmärkning är färgkoder på arbetsplatser.

Vattenfärg: Vattenfärg kallas en färg som kan spädas med vatten. De vanligaste formerna är akvarell- och gouachefärger.

Webbfärger: Se HTML-färger

Webbsäkra färger: Här avses de 216 färger som man med största säkerhet kan anta ser likadana ut hos datoranvändare oavsett vilket operativsystem som används.

Vithet: är en av elementaregenskaperna i NCS- systemet.

Vithetskontrast: P.g.a. vithetskontrast blir en kulört färg kulörtare och mindre vitaktig  mot vitaktig bakgrundsfärg än mot en bakgrundsfärg med liten vithet.

Vitpunkt: Vitpunkt är den ljusaste tonen i en bild. Tillsammans med svartpunkten styr den bildens kontrast. Termen är vanligt vid digital fotografering.

Volymfärger: En färgiakttagelse som vi uppfattar som om den tillhörde det inre av ett genomskinligt föremål. Volymfärger är färger som passerar genom något genomskinligt t.ex. färgat glas.

Våglängd: Avståndet från vågtopp till vågtopp i den strålning som kallas för elektromagnetisk. Ändringari strålningens våglängd leder till skillnader i den iakttagna kulörtonen. Ljuset har olika våglängd från långvågigt till kortvågigt, från rött, orange, gult, grönt, blått till violett.

X Y Z Å Ä Ö

Xanthofobi: Rädsla eller fobi för färgen gul. (Jfr. chromofobi).

Y: Y är beteckning för elementarfärgen gul (yellow)

Ytfärger: Är färger från vilka ljusstrålningen reflekteras (återkastas). En färgiakttagelse som om den tillhör ett ogenomskinligt föremåls ytskikt. 

 Zur Farbenlehre: Är titeln på Goethes bok om färglära.

 Äggtempera/Äggoljetempera:  Se tempera

Älsklingsfärg: Se favoritfärg

Åter  Färg och form   Hem